Kalender 2023Svensk kalender med helgdagar |
Vilken vecka är det? När är påsk 2023? Vilket datum är Kristi himmelfärdsdag? När är pingst 2023?
Vilka dagar är röda under julen? Vilken dag är 1 maj?
|
Helgdagar 2023
Fredag 6. januari: Trettondedag jul
Fredag 7. april: Långfredagen
Söndag 9. april: Påskdagen
Måndag 10. april: Annandag påsk
Måndag 1. maj: Första maj
Torsdag 18. maj: Kristi himmelfärdsdag
Söndag 28. maj: Pingstdagen
Tisdag 6. juni: Sveriges nationaldag
Lördag 24. juni: Midsommar
Lördag 4. november: Alla helgons dag
Måndag 25. december: Juldagen
Tisdag 26. december: Annandag jul
När är påsken 2023?
Påsken infaller inte samma tid varje år. Här hittar du datumen för när påskdagen och påskhelgen infaller 2023.Söndag 9. april: Påskdagen
Måndag 10. april: Annandag påsk
Sommartid / Vintertid 2023
Sommartid i Sverige börjar den: söndag 26.03.2023.
Natten till den 26.03.2023 går vi från normaltid till sommartid och ställer kl. 02:00 fram klockan en timma, till kl. 03:00.
Sommartiden tar slut den: söndag 29.10.2023.
Klockan ställs då tillbaka en timme, från sommartid till vintertid (normaltid), natten till den 29.10.2023.
Var används sommartid?
Generellt sett har de flesta västerländska länder på de nordligare breddgraderna sommartid under månaderna mars/april till oktober/november, medan många länder på det södra halvklotet har sommartid under månaderna oktober till februari/mars. Länder som ligger i närheten av ekvatorn har vanligtvis inte sommartid, eftersom dagslängden inte varierar särskilt under året
Varför har vi sommartid?
Svaret är ganska enkelt: vi ställer klockan efter hur dygnets ljusare timmar bäst nyttjas – både för arbete och hälsa.
Historia
Den gregorianska kalendern är den kalender som vi använder i Sverige idag. Den antogs av påve Gregorius XIII i Rom år 1582. Kalendern ersatte den julianska kalendern som infördes år 46 f.Kr. av Julius Caesar.
Kalendern är en justering av den julianska kalendern som hade 0,0078 fler dygn än det tropiska året som följer årstiderna, eller 11 minuter och 14 sekunder. Ett tropiskt år varar 365,24219878 dygn. Vid övergången från en julianska kalendern 1582 uppstod därför en avvikelse på 10 dagar. Dagen efter den 4 oktober 1582 blev därför den 15 oktober 1582
Den gregorianska kalendern har därför 365 dagar, plus skottår var fjärde år, bortsett från år som är delbara på 100. År som är delbara på 400 är skottår.
Dvs. att 1996, 2000 och 2004 var skottår, men 2100 är inte skottår. Detta skapar en årslängd på 365,2425, vilket avviker från det tropiska året med endast 3 dagar per 10 000 år.