Kalender 2033Svensk kalender med helgdagar |
Vilken vecka är det? När är påsk 2033? Vilket datum är Kristi himmelfärdsdag? När är pingst 2033?
Vilka dagar är röda under julen? Vilken dag är 1 maj?
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Helgdagar 2033
Torsdag 6. januari: Trettondedag jul
Fredag 15. april: Långfredagen
Söndag 17. april: Påskdagen
Måndag 18. april: Annandag påsk
Söndag 1. maj: Första maj
Torsdag 26. maj: Kristi himmelfärdsdag
Söndag 5. juni: Pingstdagen
Måndag 6. juni: Sveriges nationaldag
Lördag 25. juni: Midsommar
Lördag 5. november: Alla helgons dag
Söndag 25. december: Juldagen
Måndag 26. december: Annandag jul
Sommartid / Vintertid 2033
Sommartid i Sverige börjar den: söndag .
Natten till den går vi från normaltid till sommartid och ställer kl. 02:00 fram klockan en timma, till kl. 03:00.
Sommartiden tar slut den: söndag .
Klockan ställs då tillbaka en timme, från sommartid till vintertid (normaltid), natten till den .
Var används sommartid?
Generellt sett har de flesta västerländska länder på de nordligare breddgraderna sommartid under månaderna mars/april till oktober/november, medan många länder på det södra halvklotet har sommartid under månaderna oktober till februari/mars. Länder som ligger i närheten av ekvatorn har vanligtvis inte sommartid, eftersom dagslängden inte varierar särskilt under året
Varför har vi sommartid?
Svaret är ganska enkelt: vi ställer klockan efter hur dygnets ljusare timmar bäst nyttjas – både för arbete och hälsa.
Historia
Den gregorianska kalendern är den kalender som vi använder i Sverige idag. Den antogs av påve Gregorius XIII i Rom år 1582. Kalendern ersatte den julianska kalendern som infördes år 46 f.Kr. av Julius Caesar.
Kalendern är en justering av den julianska kalendern som hade 0,0078 fler dygn än det tropiska året som följer årstiderna, eller 11 minuter och 14 sekunder. Ett tropiskt år varar 365,24219878 dygn. Vid övergången från en julianska kalendern 1582 uppstod därför en avvikelse på 10 dagar. Dagen efter den 4 oktober 1582 blev därför den 15 oktober 1582
Den gregorianska kalendern har därför 365 dagar, plus skottår var fjärde år, bortsett från år som är delbara på 100. År som är delbara på 400 är skottår.
Dvs. att 1996, 2000 och 2004 var skottår, men 2100 är inte skottår. Detta skapar en årslängd på 365,2425, vilket avviker från det tropiska året med endast 3 dagar per 10 000 år.
Integritet